Agroforestry en nyckel till att rädda biologisk mångfald – både i Sverige och globalt

Denna debattartikel är ursprungligen publicerad på aktuell hållbarhet.se den 30 oktober 2024

Just nu pågår COP16 i Colombia, där världens ledare samlas för att följa upp målen för biologisk mångfald som sattes på COP15 i Montreal och som bland annat vill skydda 30 procent av planetens land- och vattenområden till 2030 och återställa naturens funktioner till 2050. För att uppnå detta krävs förändringar inom jordbrukssektorn, en av de största bidragande faktorerna till förlusten av biologisk mångfald, och att livsmedelsproduktionen styrs om till hållbara metoder.

I sin strävan att producera mat till världens befolkning spelar jordbrukssektorn en avgörande roll i förlusten av biologisk mångfald. Genom omvandling av naturliga ekosystem till åkermark och införandet av monokulturer försvinner en stor del av den genetiska variationen. Användningen av kemikalier, såsom pesticider och gödningsmedel, skadar både insekter och andra organismer som är avgörande för fungerande ekosystem. Resultatet är att vi får förenklade ekosystem samtidigt som markhälsan försämras och vattenresurser förorenas. Detta är en utveckling som både hotar den biologiska mångfalden och bidrar till de stora klimatutmaningar vi står inför.

På Vi-skogen har vi genomfört en omfattande studie på 180 småskaliga gårdar i Tanzania och Kenya, där vi mätt effekterna av agroforestry på den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Även om det finns viss osäkerhet när det gäller att mäta biologisk mångfald visar vår studie tydligt att agroforestry bidrar till ökad biologisk mångfald, förbättrad jordhälsa och hållbara landskap. På de gårdar som använt agroforestry identifierades högre mångfald vad gäller exempelvis insekter, växter, smådjur, träd och buskar.

På Vi-skogen är vi inte förvånade över dessa resultat. Att agroforestry skapar välmående ekosystem och samtidigt förbättrar människors livsvillkor har vi sett under våra årtionden av arbete i östra Afrika. Slutsatsen av studien är att agroforestry i allra högsta grad kan bidra till att ställa om jordbruket.
Våra erfarenheter kommer från agroforestry på småskaliga jordbruk i östra Afrika. Men eftersom metoden är så pass mångsidig är den inte begränsad till utvecklingsländer. I Sverige ser vi ett ökat intresse för metoden och i början av 2024 lanserade Jordbruksverket en handbok i agroforestry som riktar sig mot lantbrukare, odlare och markägare. Men fler satsningar behövs, särskilt med tanke på de utmaningar som det konventionella jordbruket står inför vad gäller den biologiska mångfalden med den ständigt minskade genetiska variationen i odlingslandskapet. Här skulle agroforestry vara ett välkommet komplement.

För att uppnå målen för biologisk mångfald krävs det att vi tänker holistiskt och arbetar med naturen, inte mot den. Agroforestry skapar hållbara jordbrukssystem som stärker både markhälsa och biologisk mångfald, samtidigt som den erbjuder lösningar för klimatutmaningar. Vår erfarenhet från östra Afrika visar att agroforestry fungerar, och nu är det dags att skala upp denna metod och främja en mer hållbar framtid för både människor och planeten.

Charlotta Szczepanowski, generalsekretare Vi-skogen