Coronakrisen slår hårt mot de mest utsatta

Slumområde i Nairobi, Kenya, Foto Alfred Skogberg

Vi-skogen har sett en omedelbar negativ inverkan av coronakrisen på verksamheten i de fyra länder runt Victoriasjön i östra Afrika, där vi är verksamma. Det är framförallt redan utsatta människor i fattigdom som drabbas av att folksamlingar förbjuds, kollektivtrafik stoppas och marknader stängs ner. Vi-skogen mobiliserar nu för att stödja människor på bästa sätt trots situationen.

– Vi arbetar med de som lever på marginalen och ser nu att de drabbas hårt av coronakrisen. De har inga statliga skyddsnät att luta sig mot, kan inte jobba hemifrån och lever i miljöer där viruset snabbt kan komma att spridas om så sker, säger Anna Tibblin, generalsekreterare på Vi-skogen.

Vi-skogen samarbetar med runt 40 partnerorganisationer i fyra länder i östra Afrika; Kenya, Uganda, Rwanda och Tanzania. De senaste veckorna har coronakrisen i ett slag inneburit stora utmaningar för såväl organisationens egen verksamhet ute i regionerna som för partnerorganisationerna. Det minskande demokratiska utrymmet i många länder blir ännu mer kännbart.

– I Nairobi minskade antalet människor som rörde sig ute från ena dagen till den andra. Men fortfarande måste många människor använda sig av kollektivtrafik för att ta sig till och från sina jobb. Polisen kontrollerar att minibussar har handdesinfektion för alla passagerare. Förbud mot folksamlingar kan också utnyttjas i politiskt syfte, t ex i länder som Uganda, där en valkampanj står för dörren och mötesfriheten redan begränsats, säger Vi-skogens regionchef, Lena Martens Kalmelid.

Det första fallet i Kenya rapporterades fredag 13 mars. Den 30 mars har Kenya  38 konstaterade coronafall, Rwanda har 70 fall, Tanzania 14 och Uganda 30. Oron är stor för att situationen snabbt förändras och kan förvärras.

Myndigheterna i regionen har infört olika påbud för att begränsa eventuell smittspridning. Man begränsar inresor, stänger skolor, förbjuder kyrkliga sammankomster och marknader, och uppmanar folk att inte använda sig av kollektivtrafiken annat än i nödbehov.

– Kvinnor på landsbygden som försörjer sig på att sälja sina jordbruksprodukter på lokala marknader, ser redan att inkomstmöjligheterna minskar. Det finns också en oro för ökat våld mot kvinnor i hemmen, när resurserna snabbt blir knappare, säger Lena Martens Kalmelid.

I många länder som Vi-skogen arbetar i, uppmanar myndigheterna precis som i Sverige invånarna att i största möjliga mån arbeta hemifrån. Men inte ens i länder som Kenya, där IT-infrastrukturen är relativt utbyggd och stabil, är detta en möjlighet för många. Vi-skogens landkontor har arbetat för att lösa frågan om hur alla medarbetare ska kunna vara uppkopplade hemma för att kunna fortsätta arbeta och samtliga kontor är nu stängda.

– Regnen har just börjat, och med dem odlingssäsongen. Ju mer rörligheten begränsas, desto svårare blir det att distribuera utsäde och trädplantor, och bönderna kan inte samlas för gemensamma aktiviteter och utbildningar. Det finns en stor risk för matbrist framöver, säger Lena Martens Kalmelid.

Centralt på Vi-skogen pågår samtidigt ett intensivt arbete med att överblicka situationen i de fyra verksamhetsländerna samt att försöka få ett grepp om vilka konsekvenser coronakrisen har i nuläget och kan få för verksamheten framöver.

– Det är ännu tidigt men vi tror att många planerade aktiviteter inte kan genomföras som vanligt, och behöver ersättas med något alternativ. Att arbeta med mobilisering och organisering utan att människor träffas är ju svårt. Samtidigt är vi vana vid att arbeta i komplexa miljöer och utmaningar är vardag för människor vi samarbetar med. Vi kommer att hantera även denna utmaning, men det kommer att kräva tid, innovation och samarbete, säger Anna Tibblin.

Uppdaterad 30 mars