Detta är bakgrunden till biståndsorganisationerna We Effects och Vi-skogens nya rapport om Rätten till mat som lanseras idag. Utvecklingen går idag bakåt. Ofattbara två miljarder människor världen över saknar idag möjlighet att få tag på den mat de behöver. Det har i sin tur gjort att var elfte person, 690 miljoner människor, är undernärda.
Redan fler år innan covid-19 hade hungerproblemet ökat i omfattning snarare än minskat. Detta trots att världssamfundet under FN:s flagg för fem år sedan gick samman och satte som mål att utrota hungern till 2030.
Under coronapandemin har sedan läget blivit ännu mer akut. När samhällen och gränser stängt ner för att förhindra smittspridningen har framförallt människor i den informella ekonomin i världens fattiga länder i ett slag förlorat sina inkomster och möjlighet att skaffa mat. FN uppskattar att coronapandemin kommer göra att undernäringen i världen stiger med 83-132 miljoner bara i år.
I ett flertal av våra verksamhetsländer rapporterar organisationer som vi stödjer om att den största faran inte är pandemin i sig, utan den ekonomiska och matrelaterade kris som kommer i dess spår.
Inom ramen för vår nya granskning lyfter vi både färsk statistik och konkreta fallstudier från ett flertal länder. Resultaten ger skäl till verklig oro:
- Nästan hälften av alla barn i Guatemala lider av undernäring, vilket är en av de högsta siffrorna i världen. För många barn är skolmaten dagens viktigaste måltid, och när skolorna hållit stängt under coronapandemin finns risk för att undernäringen bland barn ökar.
- Av Filippinernas drygt 100 miljoner invånare har 66 miljoner inte råd att äta tillräckligt med näringsrik kost. Mer än var tionde invånare i Filippinerna var redan innan pandemin undernärd, enligt FN:s uppskattningar. I och med corona har antalet hushåll i Filippinerna som lider av hunger nått rekordhöga 7,6 miljoner.
- I Moçambique lägger landsbygdsbefolkningen i genomsnitt hälften av sin inkomst på mat. De allra fattigaste, som 56-åriga Jamia Salimo som We Effect arbetar med, lägger nära två tredjedelar av sin inkomst på mat, men har ändå inte råd med näringsrik kost.
- I Tanzania saknar åtta av tio invånare pengar för att äta sig mätta på näringsrik kost. De flesta av dem är småskaliga bönder, såsom Aulelia Leonidas som Vi-skogen arbetar med. Före coronapandemin brukade Leonidas och andra i hennes område sälja kaffe över gränsen i Uganda, vilket inte går nu.
Det är varje människas rätt att kunna äta sig mätt på tillräckligt näringsrik mat varje dag för att kunna leva ett friskt och produktivt liv. Redan i våras varnade årets mottagare av Nobels fredspris, FN:s livsmedelsprogram, WFP, att fler än 100 miljoner människor riskerar att drabbas av svält bara i år på grund av pandemin.
Vad kan då göras för att bromsa denna allvarliga utveckling? Ett mycket viktigt första steg är att se över och kanalisera om delar av det svenska biståndet.
Världsbanken slår fast att långsiktiga investeringar i jordbruk kan vara upp till fyra gånger så effektivt för att minska fattigdom jämfört med satsningar på andra områden.
Samtidigt som världen potentiellt står inför den värsta hungerkrisen på 50 år går bara 2,6 procent av svenskt bistånd till jordbruk. Detta, anser Vi-skogen och We Effect, bör fördubblas till minst 5,0 procent av det totala biståndet för att hamna i nivå med det internationella genomsnittet.
Ifråga om biståndets inriktning bör Sverige öka fokuset på hållbar matproduktion och tryggad tillgång till mat. Här är stödet till kvinnliga småskaliga bönder och hållbara jordbruksmetoder extra viktigt. Kvinnor i utvecklingsländer äter nämligen ofta sist och minst. Samtidigt spelar kvinnor en avgörande roll i livsmedelsproduktionen.
Sverige har gjort flera välkomna satsningar mot hunger i år, bland annat till WFP. Nu behöver detta följas av tydliga och långsiktiga prioriteringar på ökad matproduktion inom det svenska biståndet.
Sverige kan bli en stark röst mot hungern internationellt. Även om vi är ett litet land gör vi avtryck i flera globala frågor. Vi kan och bör göra det även för rätten till mat.
Anna Tibblin, Generalsekreterare, We Effect
Eva Åberg, Verksamhetschef Vi-skogen