Nu står biologisk mångfald och fattigdomsbekämpning sida vid sida

Biodiversity. Foto Dan McKay.

Biodiversity. Foto Dan McKay.

Fattigdomsbekämpning och ekonomisk tillväxt sägs ofta stå i kontrast mot biologisk mångfald. Antingen får man välja det ena, eller så det andra. Att det absolut inte behöver vara så - utan att tvärtom det ena bör vara en förutsättning för det andra - framkom vid ett nytt webbinarium med Vi-skogen, Sida, WWF och Föreningen för Utvecklingsfrågor (FUF).

Sida har fått ett nytt regeringsuppdrag för att genomföra fler projekt med fokus på biologisk mångfald, samt integrera biodiversitet tvärsöver hela organisationen. Detta berättade Jan Wärnbäck, policyspecialist vid Sida, mer om vid ett webbinarium arrangerat av Föreningen för Utvecklingsfrågor (FUF) och Sida. Samtidigt gav Vi-skogens Matilda Palm och Wangu Mutua, samt WWF:s Olle Forshed, exempel på hur biologisk mångfald och fattigdomsbekämpning kan och bör verka tillsammans för bästa effekt.

– Under min livstid, från 70-talet och framåt, har vi sett en nedgång i biologisk mångfald med 68 procent, berättade Olle Forshed, expert på regnskog och tropiskt skogsbruk vid WWF. Det är väldigt svårt att ta in.

Fem huvudsakliga anledningar finns till denna ofattbara nedgång i biologisk mångfald, där förlust av livsmiljöer (habitat) hamnar överst. Människan har påverkat 75 procent av all markyta idag, berättade Olle Forshed till exempel. Andra skäl är överexploatering, såsom överfiske och för intensiv jakt av olika arter, invasiva arter, föroreningar samt den numera allt viktigare orsaken klimatförändringen.

Idag består hela 60 procent av alla däggdjurs biomassa världen över av tamdjur, såsom kor och grisar, medan 36 procent utgörs av oss människor själva. Endast fyra procent av biomassan hos däggdjur utgörs av vilda djur.

Att biologisk mångfald är viktigt för oss människor visas bland annat genom de otroligt stora ekosystemtjänster vi får från insekter som pollinerar våra blommor, träd som ger oss mat och skydd, maskar som håller jorden levande, och mycket annat.

– Det finns en ond spiral där nedbrytning av ekosystem förvärrar fattigdom. Och ju mer fattigdom, desto mer nedbrytning av ekosystem. Effekten av ekosystemförstörelse är också mest allvarlig för människor som lever i fattigdom, berättade Matilda Palm, rådgivare inom miljö och klimat vid Vi-skogen.

Men att bara avsätta stora områden för att bevara den biologiska mångfalden, enligt klassisk modell, är ingen optimal lösning, eftersom det kan göra att människor inte kan försörja sig, påpekade Matilda Palm.

– Det gäller att balansera biologisk mångfald och fattigdomsbekämpning, och arbeta inom ett ”lösningsområde”, där den ekologiska integriteten bibehålls men där människor inte skadas för att de inte kan tillgodose sina grundläggande behov, sade Matilda Palm.

Metoder som agroforestry kan kombinera sådana nyttor på sätt där både människor och natur vinner. Detta är helt avgörande i områden såsom på landsbygden runt Victoriasjön, där Vi-skogen arbetar.

– De befinner sig långt från modern teknik. De behöver odla den mat de ska äta, och gå till floden för att få vatten till sin familj och sina djur, sade Wangu Mutua, vice regionchef för Vi-skogen i Östafrika, med avseende på de målgrupper som hon och hennes kollegor arbetar med.

Svenskt bistånd har länge integrerat fattigdomsbekämpning med arbete för att bevara biologisk mångfald. I oktober tog dock regeringen initiativ till ett fördjupat arbete för biodiversitet inom biståndet. Jan Wärnbäck, policyspecialist vid Sida inom biologisk mångfald, berättade mer om detta arbete.

– Vi är tidigt i processen med detta uppdrag och att göra något kring det, och funderar på hur vi kan använda den svenska resursbasen och lära från varandra, sade Jan Wärnbäck med adress mot åhörare och andra organisationer.

Inom ramen för satsningen ska Sida dels integrera biodiversitet tydligare med existerande biståndsprogram, dels stärka aktiviter med fokus på biologisk mångfald. De kommer också att mobilisera stödmedel, hålla normativa dialoger och skapa kopplingar mot andra perspektiv och temaområden.

En diskussion tog sedan vid, där Matilda Palm kort berättade om några av målkonflikterna på området. Bland annat kan offentligt ägt land medföra problem när man ska arbeta med insatser som på samma gång ska bidra till biodiversitet och fattigdomsbekämpning. Ett annat problem är att jordbruks- och skogspolitik ofta är uppdelade på två olika departement eller ministerier.

– Man behöver verkligen lyssna på ursprungsfolken och -samhällena. De vet bäst vad som fungerar bra, vilken sorts arter som brukade växa i området tidigare och så vidare, påpekade Wangu Mutua.

För att se webbinariet i efterhand, klicka här för att komma till Föreningen för Utvecklingsfrågors (FUF) YouTube-sida:
https://www.youtube.com/watch?v=Q2BHRpm4_2g

Av

Joakim Rådström