Svenska politiker om klimaträttvisa och klimatfinansiering 

Fast än världens ledare lovat i flera FN-sammanhang under hösten att ingen ska lämnas utanför, får småskaliga bönder lite eller inget stöd att anpassa sig till klimatförändringarna. Effekten blir att miljontals människor får brist på mat – trots att de själva är bönder. Detta och mer lyfte Anna Tibblin, generalsekreterare för Vi-skogen och We Effect, när hon presenterade huvudbudskapen i rapporten Klimaträttvisa. Politik och finansiering för att möta ett klimat i förändring når, trots goda intentioner, inte hela vägen fram till dem som drabbas hårdast (se även OmVärlden Debatt 9 december).

I panelsamtalet efter rapportsläppet medverkade Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Panelen kommenterade rapportens budskap och rekommendationer, samt gav sin syn på hur Sverige kan bidra till lösningar för det globala klimatet och för klimaträttvisa.

Miljöpartiet ser möjligheter i agroekologi

Först ut var Janine Alm Ericson från Miljöpartiet, som tills nyligen varit statssekreterare för biståndsministern innan regeringen ombildades. Hon välkomnade rapportens helhetstänk och underströk att klimatet och jämställdhetsarbetet måste genomsyra allt, precis som rapporten föreslår.

– Feministisk utrikespolitik handlar om rättigheter och resurser för kvinnor, påpekade Janine Alm Ericson. Det handlar om att alltid tillfråga kvinnorna, se till att de har en plats vid bordet.

Janine delade också reflektioner från sitt besök i Sudan nyligen om hur viktigt det är att länkarna sitter ihop så att hela kedjan från den som odlar till den som äter maten fungerar:

– Om någon producerar mer mat måste den kunna säljas, konstaterade Janine efter att ha sett exempel på motsatsen under sin resa.

Från rapporten tog hon fasta på att det finns mycket att göra inom agroekologi, med lokal produktion, korta kedjor och bättre sammanlänkande mellan producenter och konsumenter (se Klimaträttvisa sida 15). Hon underströk att det inte finns något motstånd mot agroekologi från vare sig Miljöpartiet, regeringen eller Sida.

På frågan om varför svenskt bistånd till jordbruk inte är större än 2,6% (se Klimaträttvisa sida 36) svarade Janine att det finns mer stöd till jordbruket än vad som syns när biståndet redovisas. Som exempel nämnde hon svenskt stöd till fonder för jordbruksutveckling.

Vänsterpartiet vill se klimatbistånd över 1%-målet

Yasmine Posio från Vänsterpartiet lovordade att rapporten lyfter frågan hur vi kan få jämställdhet, jämlikhet och klimaträttvisa att hänga ihop. I linje med rapportens rekommendationer betonade hon att det är bra att regeringen satsat på klimatet, men mindre bra att regeringen minskat andelen på andra satsningar som också behövs.

– Vi vill se att klimatbiståndet till viss del ligger över 1%-målet så att vi följer det vi har lovad i Parisavtalet, menade Jasmine Posio. Vi behöver också kroka arm med annat bistånd, exempelvis demokratibistånd som stöttar bönder att starta kooperativ och stärka varandra.

Samtidigt var hon noga med att säga att biståndet i sig självt inte kommer kunna lösa allt. Biståndet gör nytta för klimaträttvisan genom att se till att livsmedel når alla på ett effektivt och hållbart sätt. Och det är viktigt att jobba hand i hand mellan klimatbistånd och andra inriktningar av bistånd. Men politiken behöver enligt Yasmine och Vänsterpartiet arbeta för klimaträttvisa på fler sätt,  exempelvis genom Human Rights Due Diligence (alltså näringslivets ansvar att förebygga, upptäcka och rätta till brott mot mänskliga rättigheter).

Moderaterna vill dra ner – fast inte på klimatbiståndet

Även Helena Storckenfeldt tackade särskilt för en bra rapport, och tog tillfället i akt att betona att hennes parti, Moderaterna, ser klimatfrågan och klimatbiståndet som extra viktigt.

– Vi vill dra ner på biståndet till 0,7%, men samtidigt har vi väldigt ambitiösa klimatsatsningar, vidhöll Helena Storckenfeldt. Just klimatbistånd satsar vi stort på – där drar vi inte ner. Vårt engagemang i klimatfrågan är globalt, det behöver globala lösningar och där lägger vi vårt fokus.

Helena påpekade också att Moderaterna satsar på fler områden än biståndet, och strök under att man måste jobba hållbart på olika områden.

Krisdemokraterna sätter fokus på småskaligt jordbruk

I kontrast till Moderaternas föreslagna sänkning, svarade Gudrun Brunegård från Kristdemokraterna att det är jätteviktigt att behålla målet att 1% av Sveriges bruttonationalinkomst ska gå till internationellt bistånd.

– Sverige har en medmänsklig skyldighet, anmärkte Gudrun Brunegård. Vi vet om de tydliga sambanden. Oro, politisk instabilitet, bristande demokrati, svält, översvämningar, med mera skapar ringar på vattnet som påverkar andra delar av världen. På sikt påverkar de oss alla, reflekterade hon.

På frågan vilken typ av klimatbistånd Kristdemokraterna vill se, svarade hon att både stöd till kvinnliga småjordbrukare och trädplantering skrivits in i partiprogrammet. Målet är att trygga livsmedelsförsörjningen och hejda hungern. Rapportens lösningsförslag kunde Gudrun stämma in i också mot bakgrund av egna erfarenheter från att arbeta med jordbruksfrågor i Tanzania.

Liberalerna sätter demokratibiståndet främst

Sist men inte minst fick Joar Forsell från Liberalerna ordet och passade på att slå ett slag för demokratibiståndet. Han instämde i att det behövs klimatarbete i skärningspunkten mellan jordbruk, fattigdomsbekämpning och jämställdhet för att kunna uppnå mer klimaträttvisa. Detta helhetsgrepp är helt i linje med FNs hållbarhetsmål och Agenda 2030. Men Joar påminde också om demokratins roll för att satsningarna ska lyckas.

– Det är bra att vi har Agenda 2030, men fokuset på demokrati är lite för lågt, och det kommer av att agendan ska samla så många som möjligt, menade Joar Forsell.

Joars medskick till alla som lyssnade blev att Sverige och EU inte får tappa fokus på demokratibiståndet som en förutsättning för att uppnå och behålla mänskliga rättigheter.

– Om man inte bygger demokratiska system i världen och skapar utrymme för civilsamhället och demokratiska institutioner och så vidare, kommer det här inte att fungera långsiktigt, underströk han.

Sammantaget vill Joar Forsell och Liberalerna se ett kraftigt klimatbistånd på svensk nivå och på EU-nivå som går till de saker rapporten diskuterar, men med ännu starkare demokratifokus.

Vi-skogen och We Effect rekommenderar

Det är komplext att forma lösningar som leder fram till klimaträttvisa, men det går. På en lokal nivå visar Vi-skogen och We Effect i sin dagliga verksamhet hur småskaliga bönder och deras samhällen kan rustas med kunskap och stöd att odla mer klimatsmart. På en global nivå behövs politisk vilja att jobba brett och inkluderande med rättighetsfokus, och givetvis finansiering. Vi-skogens och We Effects rekommendationer till svenska politiker är i korthet:

1. Gör klimatfinansieringen additionell – den ska vara ett tillägg till dagens biståndsnivå på 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst.
2. Se till att mer klimatfinansiering når människor som lever i fattigdom, i linje med Agenda 2030:s huvudprincip.
3. Kräv starkare ställning för jordbruket och jämställdheten i klimatomställningen. Sök win-win-lösningar med Agenda 2030 som mål och hållbart jordbruk och agroekologi som motor.
4. Gör klimaträttvisa till överordnat mål för svensk internationell klimatpolitik. Säkerställ ett rättighetsperspektiv.

Läs mer i rapporten Klimaträttvisa.