Det är viktigt att göra de medvetna åtagandena om strukturella och sociala förändringar som krävs för att göra jämställdhet mellan könen till verklighet. En viktig milstolpe i strävan efter jämställdhet, enligt Celina, var den fjärde världskonferensen för kvinnors rättigheter i Peking 1995 som ledde till en plattform och handlingsplan för hur jämställdhet kan förverkligas över hela världen.
Vi-skogen är idag verksamma inom fyra länder – Kenya, Tanzania, Uganda och Rwanda. En sak som dessa fyra länder har gemensamt, förklarar Celina, är att de alla är patriarkala till sin natur, vilket innebär att män har dominans över kvinnor. Detta leder till många svårigheter för kvinnor att till exempel få tillgång till produktiva resurser som mark i den utsträckning som de skulle vilja.
Kvinnors kunskap livsviktig
Så vad har agroforestry med jämställdhet att göra? Celina påpekar att kvinnor många gånger ansvarar för att föra kunskap om naturen och dess resurser vidare. Kvinnors traditionella och lokala kunskap om naturen har förts vidare genom generationer, till nytta för alla. Celina poängterar dock att det finns mycket outnyttjad kunskap, och att inte involvera kvinnor är som att, med hennes egna ord, ”skjuta oss själva i foten”.
Kvinnors sakkunskap kan bidra till att lösa problem med klimatförändringar och fattigdom, och se till så att olika intressen och farhågor lyfts. Deras kunskap spelar dessutom en viktig roll i att akut hantera klimatkrisens effekter och planera för hur vi bygger upp samhällen som raserats.
Vi ser kvinnors hinder – och möjligheter
Celina berättar att klimatförändringarna påverkar vardagen för kvinnor som Vi-skogen jobbar med påtagligt. Till exempel måste de gå längre sträckor på jakt efter mat och vatten på grund av torka. De riskerar också att bli avskurna från omvärlden på grund av översvämningar och därmed bli oförmögna att få tillgång till mat och sjukvård.
Vidare säger Celina att Covid-19-pandemin har lett till ett ökat könsrelaterat våld och förlust av ekonomiska möjligheter för kvinnor – att inte kunna ta sina jordbruksprodukter till marknaden till följd av nedstängningar och utegångsförbud. Det ökade också det obetalda omsorgsarbetet till följd av skolan och därmed barn som inte gick i skolan. Kvinnor tog också hand om sjuka familjemedlemmar. Detta obetalda arbete inom hushållet går ofta obemärkt förbi.
Celina förklarar att Vi-skogen ser de utmaningar som kvinnor står inför och ger kvinnor möjlighet att delta i och påverka beslutsfattande på alla nivåer i samhället – inklusive i hemmet. Kvinnor ges också möjlighet att utveckla sitt ledarskap, vilket Celina betonar leder till att kvinnor engagera sig i jordbrukets värdekedjor.
Måste utrota diskriminering
Under det senaste decenniet har Kenya – det land där Celina arbetar – gjort ansträngningar för att öka jämställdheten genom lagstiftning och politiska reformer, vilket har lett till betydande förändringar inom hälsa, utbildning, representation i politiken, med mera. Celina säger dock att eftersom diskriminerande könsnormer fortfarande finns måste större ansträngningar göras för att omsätta politiken i verklig handling. Kvinnor och flickor är fortfarande begränsade i vad de får göra, och fattigdom ökar deras sårbarhet och risken för att deras rättigheter kränks.
– Det måste göras mycket mer arbete utöver politik och lagstiftning så att man kan omsätta politiken i handling, menar Celina.
Kvinnor som samhällsförändrare
Slutligen betonar Celina att när kvinnor, särskilt på landsbygden, ges möjlighet kan de förändra hela samhällen. Genom agroforestry-metoder kan de öka sina skördar och samtidigt mildra de negativa effekterna av klimatförändringarna. Dessutom kommer omställningen till hållbara jordbruksmetoder ge nuvarande generationer trygg tillgång till mat samtidigt som det garanterar att framtida generationer kommer att få detsamma.
– När kvinnor får möjlighet att växa, då förändrar de sina familjer, samhällen och samhällen i stort, avslutar Celina.
Stockholms FN-förening intervjuade Celina Butali, Vi-skogens regionala rådgivare för genus-, barn- och ungdomsfrågor, inför internationella kvinnodagen 8 mars 2022. Texten ovan är en svensk översättning av den intervjun. Läs originaltexten på engelska här.