Detta säger 100 ungdomar från Kenya om klimatförändringarna

Vi-skogen och We Effect har nått ut till mer än 100 ungdomar i Kenya som är engagerade i jordbruk, för att lära sig och förstå deras perspektiv på klimatförändringar inför FN:s högnivåklimatmöte Stockholm +50 i början av juni. Undomarna svarade på frågor om hur de har påverkats av klimatförändringarna och vad de anser behöver göras för att hjälpa dem och andra att vara motståndskraftiga.

”Intensiv torka har påverkat min by genom att förstöra miljön vi lever i, förändra människors försörjning, skada djur i brist på vatten och betesmark. Klimatförändringarna har också drivit människor i min by till fattigdom.”

Sagt av ungdom som svarat på enkäten.

Klimatförändringarnas effekter

Alla respondenter har hört talas om klimatförändringar och alla tror att det påverkar dem. Så gott som alla (111 av 117) skördar mindre. I fritextsvar säger de som svarat att klimatförändringarna påverkar dem och deras samhällen genom:

• Oförutsägbara vädermönster med oregelbundna regn, vilket gör att bönderna inte vet vilken tidpunkt som är rätt att plantera, med risken att de planterar sent och minskar sin produktion. Som exempel lyfter avocadobönder att exportfönster stängs och öppnas när skörden inte är redo att säljas.
• Långvarig torka, floder som torkar upp, inget vatten för bevattning och i värsta fall brist på dricksvatten. Ökad konflikt om betesmark och vatten för boskap, gårdar och familjer. Många människor måste gå länge för att hämta vatten. Ansträngda grannrelationer till exempel när boskapsskötare släpper ut sina djur på bete på andras mark. Boskapsskötare har i sin tur minskat ner på antalet djur i sina jordar eftersom det finns ont om bete vid torka.
• Sjukdomar som kolera sprids sig när människor saknar vatten för att sköta hygien och sanitet som vanligt. Sjukdomar påverkar både grödor, boskap och människor. Angrepp av ohyra på majsfälten har tvingat bönder att majsbönder att köpa majs för egen konsumtion. Människor drabbas också av uttorkning när det är för varmt; huden mörknar och fjällar på grund av den heta solen. Det har blivit allt svårare att jobba med försäljning och marknadsföring av grödor ute under den heta solen.
• Korta regnperioder. Kraftigt regn orsakar översvämningar förstör hus och dödar djur. Oframkomliga vägar gör det svårt att ta sig till marknaden och köpa mat, komma till skolan eller pendla till jobbet. Under regnperioden ligger många verksamheter helt enkelt nere.
• Grödor påverkas av det instabila vädret och högre temperaturer. Det blir brist på mat och en allt mer osäker livsmedelsförsörjning, vilket leder till ökad hunger och undernäring, särskilt hos små barn. Både människor och djur svälter enligt svarande i enkäten.
• Människor drabbas av fattigdom på grund av minskade och i värsta fall förlorade skördar och förlust av boskap. Inget jordbruk innebär förlust av arbetstillfällen för ungdomar. De som odlar har svårt att få tillgång till resistenta grödor. De måste leta efter alternativa sätt att producera eller försörja sig på annat och kan inte vara beroende av jordbruk längre. Matpriserna har gått upp. Höga levnadskostnader. Ökande fattigdomsnivåer i samhället. Flickor hoppar av skolan, ökat våld mot kvinnor och barn. Många bönder tvingas sälja sina frukter billigt eftersom de är små i storlek (t.ex. avokado) och exportmarknaden är stängd.
• Luftföroreningar. Människor blir sjuka på grund av att de andas in farlig luft från fabriker.
• Haven värms upp och blir surare, istäcken smälter och havsnivån stiger.

”När vi upplever klimatförändringar som i Kenya förra året var det varmt och växter kunde inte överleva. Det påverkade mig mycket och samma trend har precis börjat i år.”

Sagt av ungdom som svarat på enkäten.

Sätt att anpassa sig

En tredjedel svarar att de har fått utbildning eller annat stöd för att hantera effekterna av klimatförändringarna. De har utbildats i hållbara och motståndskraftiga odlingsmetoder som agroforestry, samling och lagring av vatten, hur man kan klara översvämningar och annan katastrofhantering.  Fyra av fem tycker att utbildningar om beredskap och insatser skulle vara användbara – fler vill alltså gå utbildningar.

I fritextsvar säger ungdomarna att de anpassat sig till klimatförändringarnas effekter genom att:

• hämta vatten från avlägsna platser
• återställa vattenavrinningsområden
• lagra regnvatten i dammar, tankar och vattenlagringstrummor
• konstbevattna (inkl. köpa utrustning)
• odla grödor i växthus
• plantera tidigt under regnperioden
• plantera grödor som mognar snabbt och plantera extra mycket för att få extra mat
• bygga gabioner att plantera i
• plantera fler träd
• ändra vilka sorters grödor de odlar, plantera torktåliga och skadedjursresistenta grödor samt grödor som behöver väldigt lite vatten
• använda förädlade frön och djurraser
• skaffa en sidoinkomst som en säkerhet, eller söka annat jobb för att sluta vara beroende av jordbruket
• använda markbevarande åtgärder som kompostering och växtföljd
• använda organiskt gödsel och bekämpningsmedel istället för kemikalier
• förbereda sig genom att prata om vad som kan göras för att hantera förändringar och lösa problem

”Klimatförändringar påverkar jordbrukarnas kalender och stör därmed livsmedelsförsörjningen.” ”

Det har helt förändrat sättet att odla.”

”Jag kan inte förutsäga hur jag ska sköta mitt jordbruk [med sådd och skörd] som jag brukade.”

Sagt av ungdomar som svarat på enkäten.