Världen svälter – öka Sveriges matbistånd

Den här debattartikeln publicerades ursprungligen på Aftonbladet.se på #Världshungerdagen 16/10 2022

År 2021 var 828 miljoner människor drabbade av hungerkrisen globalt, enligt WHO. Av dem riskerar 50 miljoner att svälta.

Klimatförändringarna är en bärande orsak till detta, men också en allt oroligare omvärld. Och på grund av den matexport som uteblivit från Ukraina sedan kriget bröt ut har situationen förvärrats ytterligare.

Vi beklagar att regeringen i det här läget överger enprocentsmålet – det kommer oundvikligen drabba världens fattiga. En minskning på 30 procent av biståndsbudgeten skulle till exempel innebära att vårt arbete med matförsörjning når ungefär en miljon färre.

Hunger tvingar miljontals människor på flykt. En direkt effekt av hungerkrisen är att allt fler tvingas lämna sina hem för att söka mat och försörjning.

I maj i år räknade FN med över 100 miljoner människor på flykt runt hela världen. Det är tio miljoner fler än i slutet av 2021 och en stark orsak till ökningen är matbrist och fattigdom. För att bidra till att vända utvecklingen behöver vi ge människor bättre möjligheter att bo kvar och försörja sig på sin jord och sitt arbete.

Här är det långsiktiga matbiståndet, som inte bara ger mat för dagen, utan en långsiktig självförsörjning helt avgörande. För även om nödhjälp har stor betydelse är det bara långsiktiga insatser som kan skapa robusta samhällen som klarar sin egen försörjning.

Här har den tillträdande regeringen ett enormt ansvar, och fantastiska möjligheter. Genom att rikta biståndsresurser mot insatser som ger bönder kapacitet till större och mer regelbundna skördar kan Sverige hjälpa några av de värst drabbade länderna att ta sig ur hungerkrisen och samtidigt göra så hundratusentals människor slipper fly sina hemländer.

Just mat- och jordbruksbistånd har vid flera tillfällen lyfts som som avgörande för både fattigdomsbekämpning och för att stärka motståndskraften mot klimatkrisen av bland andra Världsbanken och FN:s livsmedelsprogram.

Nu har också svenska Expertgruppen för Biståndsanalys (EBA) pekat på småskaliga bönders viktigt roll för att bekämpa fattigdom och hunger, samt hantera och motverka klimatförändringen. Samtidigt skapar stöd till jordbruk på sikt mer självförsörjande samhällen utan samma behov av bistånd.

We effect och Vi-skogen har arbetat i decennier med att stötta och stärka bönder i Afrika, Asien och Latinamerika med robusta resultat. Genom att ge bönder bättre förutsättningar att odla och sälja sina varor kan vi snabbt sätta mer mat på borden samtidigt som vi på sikt skapa samhällen som försörjer sig själva utan stöd.

I dag går endast tre procent av den totala svenska biståndsbudgeten till jordbruksbistånd, det är för lite. Det är väsentligt mindre än i givarländer som Finland, Danmark, Spanien, Schweiz och Belgien. Här finns med andra ord en otrolig förbättringspotential för den nya regeringen.

Om Sverige vill förbättra människors möjlighet att klara sig själva, stärka sina samhällen och bidra till att minska antalet flyktingar i världen behöver det långsiktiga matbiståndet prioriteras mycket högre.

Charlotta Szczepanowski, ordförande för Vi-Skogen
Anna Tibblin, generalsekreterare för We effect