”Klimatbiståndet lindrar flyktingkrisen”

Den här texten publicerades ursprungligen i Aktuell hållbarhet den 24 oktober 2022. Läs den här.

Klimatbiståndet behövs eftersom 34 miljoner människor i dag lever i akut matosäkerhet på grund av extremväder. Det skriver Hewan Temesghe, generalsekreterare för Fairtrade Sverige och Charlotta Szczepanowski, arbetande styrelseordförande på Vi-skogen.

Flera partier som nu förhandlar om regeringsmakten har gått till val på att skära ned bistånd bland annat till klimatinsatser. Detta är djupt olyckligt. Om vi i stället stärker klimatarbetet i Syd kan människor bo kvar i sina hemländer, leva av sin mark och odla mat till rimliga kostnader.

Vi ser ut att gå mot tuffa och ekonomiskt svåra tider i Sverige. Knappt hade coronakrisen lagt sig förrän Ryssland invaderade Ukraina – med större marknadsoro och högre mat- och energipriser som effekt. Samtidigt är det viktigt att påpeka hur läget är ännu svårare för många människor i länder med utbredd fattigdom. Där svenskarna lägger 14 procent av sin disponibla inkomst på mat lägger den genomsnittlige tanzaniern exempelvis hela 60 procent.

När så klimatet gradvis förändras blir också skadeverkningarna allt allvarligare, särskilt för världens fattiga. Återkommande torka i Kenya, översvämningar i Pakistan och andra naturkatastrofer skördar många hundratals dödsoffer och orsakar skador på ekonomin på motsvarande många miljarder kronor.

Småskaliga bönder hör till dem som betalar krisens högsta pris. I rapporten ”Klimaträttvisa” från We Effect och Vi-skogen berättar bondeorganisationer om minskade skördar och inkomster bland sina medlemmar. Hela 34 miljoner människor i länder med utbredd fattigdom lever i dag enligt Food Security Information Network (FSIN) i akut matosäkerhet på grund av extremväder. Många av dem är kvinnor och ursprungsfolk – grupper som redan idag saknar markrättigheter, tillgång till jordbruksteknik och möjligheter att få finansiering för att kunna anpassa sig till klimatkrisen.

Hela 34 miljoner människor i länder med utbredd fattigdom lever i dag enligt Food Security Information Network (FSIN) i akut matosäkerhet på grund av extremväder.

FN:s generalsekreterare varnar nu för att 1,7 miljarder människor – en femtedel av jordens befolkning – riskerar hunger och fattigdom. Över 100 miljoner människor befinner sig på flykt. Världen befinner sig i den värsta humanitära situationen sedan andra världskriget.

Konsumenter och företag i de globala leverantörskedjorna spelar en viktig roll i klimatomställningen, men det gör även regeringar i den rika delen av världen. Den klimatfinansiering de kan bidra med är nödvändig. I detta läge var det synnerligen oroande att höra den svenska debatten inför riksdagsvalet, där några av de största partierna gick till val just på att dra ned på biståndet. Klimatförändringarna och flyktingkrisen är globala problem som inte känner några gränser. Därför vore det inhumant om Sverige just nu vänder sig bort från sina globala åtaganden och sin värdefulla roll i världen.

Vi-skogen och Fairtrade arbetar på olika sätt med att stötta bönder att lyfta sig ur fattigdom och bemöta klimatförändringarna. Vi-skogen har sedan 1983 lyft jordbruksmetoder som trädjordbruk (agroforestry) – ett odlingssystem där träd planteras jämte grödor – vilket bidrar till både böndernas egen försörjning och till ett bättre klimat. Fairtrade arbetar med utbildningar för att exempelvis stötta kaffeodlare i Kenya att anpassa sig till klimatförändringarna.

På samma sätt argumenterar vi för att den nya regeringen bör se på det svenska biståndsåtagandet överlag som en investering i människors liv och miljö. Biståndet innebär en möjlighet att på samma gång ta sig upp ur fattigdom och hantera klimatförändringarna.

Behoven är stora: den senaste IPCC-rapporten påtalar hur den nuvarande nivån på klimatfinansieringen är tre till sex gånger lägre än vad som behövs till 2030 för att kunna begränsa temperaturökningen globalt till 1,5–2 grader. Under FN:s klimatmöte Cop 26 i Glasgow lovade Sverige att man skulle fördubbla klimatfinansieringen. Vi hoppas innerligt att den tillträdande regeringen hedrar detta löfte.

Nivån på klimatfinansieringen är tre till sex gånger lägre än vad som behövs till 2030

Det är av oerhörd vikt att regeringen nu:

1. Behåller det internationella utvecklingsbiståndet på 1 procent av bruttonationalinkomsten, det vill säga i linje med tidigare åtagande.
2. Skjuter till extra medel till klimatinsatser (så kallade additionella medel), det vill säga utan att dessa dras från biståndet.
3. Ser till att mer klimatfinansiering nårde som drabbas hårdast av klimatkrisen, särskilt småskaliga bönder och människor i fattigdom.

Klimatförändringarna gör sig påminda över hela världen, dag för dag. Men effekterna av dem är allra kännbarast och svåra att hantera för dem som inte har några egna medel. Dit hör de småskaliga bönder som Vi-skogen och Fairtrade arbetar med. Vi räknar med att den svenska regeringen inte kommer att svika dem.

Charlotta Szczepanowski
Arbetande styrelseordförande, Vi-skogen

Hewan Temesghen
Generalsekreterare, Fairtrade Sverige