Mer agroforestry krävs mot matkrisen
Datum
oktober 16, 2020
För tre år sedan gick paret Benta Muga och Johan Oruko Vi-skogens utbildning i agroforestry, att kombinera trädplantering och odling av grödor på sin gård. Här är deras gård år två efter att de börjat plantera träd. I det tropiska klimatet kan träden växa åtskilliga meter varje år. Foto Amunga Eshuchi
Coronaviruset påverkar alla, men vissa grupper drabbas hårdare än andra. Organisationen Vi-skogen är särskilt oroad över pandemins effekter på matförsörjning, nutrition och samhällsekonomi i låginkomstländer. I samband med Världshungerdagen den 16 oktober behöver vi omedelbart säkra hållbara och effektiva jordbruksmetoder för att nå det globala målet att trygga mattillgången för alla.
Sedan årsskiftet har världen kämpat mot utbrottet av det mycket smittsamma coronaviruset Covid-19. Pandemins snabba spridning över jorden har redan haft kännbara effekter på liv och samhälle, även om vi troligen inte kommer att kunna se den fulla omfattningen ännu på många år.
Särskilt oroade är vi över pandemins effekter på matförsörjning och livsmedelssystem. En majoritet av de drabbade bor i låginkomstländer, och hela tre fjärdedelar på landsbygden. Över 800 miljoner människor uppskattades lida av undernäring redan 2019, och världshungern förväntas nu växa stort till slutet av krisåret 2020.
Bakgrunden är att många fattiga länders viktigaste jordbrukssäsonger inföll samtidigt som pandemin bröt ut i våras. Stora delar av matproduktionen har därför gått förlorad på grund av skyddsåtgärder kring coronaviruset, med nedstängda marknader och samhällsfunktioner. Dessutom har en gräshoppsinvasion och kraftiga översvämningar bidragit till att göra situationen extra svår i exempelvis Östafrika.
Ett flertal åtgärder behövs nu för att motverka denna alarmerande utveckling, direkt i samband med Världshungerdagen såväl som på längre sikt. Ett mycket viktigt steg anser vi vara utökade insatser för att stödja småskaliga bönder i att ställa om till mer hållbara och uthålliga jordbruksmetoder, som agroforestry. Detta är i många låginkomstländer en traditionellt välkänd metod som har fått stor uppmärksamhet och ett brett erkännande de senaste åren.
Agroforestry, eller skogs- eller trädjordbruk som metoden brukar kallas på svenska, utgör ett jordbrukssystem där träd och buskar odlas runt eller bland grödor eller i betesmarker. Träden bidrar med näringsrika frukter, nötter och djurföda – samtidigt som de ger skugga och bidrar till att bibehålla fukten i jorden och minska erosion. Med rätt arter och metoder kan träden i ett agroforestrysystem faktiskt ge tillbaka mer vatten än de konsumerar, samt göra jorden mer näringsrik. Som ytterligare effekt ökar den biologiska mångfalden, skördarna blir större, grödorna mer näringsrika och bönderna mer ekonomiskt självständiga. Tillgången till mat blir jämnare fördelad över året och lokala matmarknader stöds och upprätthålls.
Agroforestry kan vara skillnaden mellan att människor går hungriga och att man klarar sig trots en mycket tuff situation. Vi ser därför ett antal åtgärder som den svenska regeringen och biståndsmyndigheter bör vidta snarast:
• Inkludera agroforestry i satsningar på tryggad matförsörjning.
• Se till att agroforestry finns med i diskussioner med länder och multilaterala organ.
• Säkra investeringar i agroforestry och stödprogram till småskaliga lantbrukare.
• Medverka till att länder återspeglar agroforestrys roll i nationella policyer.
• Motverka ohållbar landanvändning såsom monokulturer, avskogning och annat som står i vägen för att förbättra klimatsituationen och trygga livsmedelsförsörjningen.
Unn Edberg
Styrelseordförande, Vi-skogen
Eva Åberg
Verksamhetschef, Vi-skogen