Publicerad på aktuellhallbarhet.se: 19 December 2019, 13:11

Klimatförändringarna påverkar den globala livsmedelstryggheten och försörjningen för människor på landsbygden i utvecklingsländer. I takt med att den globala medeltemperaturen stiger ökar också förekomsten av extrema väderhändelser, som torka och skyfall, vilket i sin tur ökar risken för erosion och översvämningar på odlingsmark. Klimatförändringarna ökar risken för missväxt och förlorade skördar och ändrar förutsättningarna för bönderna att kunna planera framtida skördar. På FN:s klimatkonferens Cop 25 i Madrid som precis har avslutats, var huvudtemat ”Time for Action!” – dags att gå till handling.

Många seminarier på Cop riktade stort fokus på så kallade naturbaserade lösningar. Det innebär att man tar hjälp av naturen för att tillhandahålla hållbara, kostnadseffektiva, mångsidiga och flexibla lösningar på klimatproblemen, genom att använda egenskaperna hos naturliga ekosystem. Det kan till exempel handla om att sköta och återskapa skogsmarker för att bidra till bördiga jordar och infiltration av vatten. Det i sin tur leder till mer pålitliga skördar, minskad risk för översvämningar, eller att stärka den biologiska mångfalden – och ofta allt på samma gång. Lösningar som baseras på naturens egen förmåga att hantera negativa klimateffekter fyller alltså flera funktioner än enbart tekniska.

Agroforestry är ett exempel på en naturbaserad lösning som ofta påtalades under konferensens många sidomöten. Agroforestry, trädjordbruk där träd planteras bland grödor och djur, kan begränsa mängden koldioxid i atmosfären genom att binda kol i vegetation och mark. Samtidigt bidrar odlingssystemet till anpassning till klimatförändringars effekter, då träd skuggar, binder jord och ökar motståndskraft mot skadeinsekter, torka och översvämningar, samt ger tillgång till ved och en mångfald av näringsrik mat. Träd i jordbrukslandskapet kan också öka markens förmåga att fånga upp och bibehålla vatten i marken och fylla på grundvatten. Agroforestry jordbruk i mindre skala är vanligt förekommande i många utvecklingsländer, och systemen har ofta utvecklats genom anpassning till lokala förhållanden under århundraden. Lokala erfarenheter av att svara på svåra väderförhållanden är ofta värdefulla komplement till vetenskapligt framtagna jordbruksmetoder, till exempel för att skapa system med hög motståndskraft och god förmåga att binda koldioxid.

Vikten av social rättvisa och jämställdhetsstrategier för klimatåtgärder var en viktig fråga under klimatmötet, särskilt bland unga kvinnor och representanter för urbefolkningar. Agroforestry är inte bara ett odlingssystem, utan en del av ett socialt och ekonomiskt system som har visat sig vara ett effektivt verktyg i utvecklingsländer för att stötta kvinnors rätt till inkomster från den mark de odlar. Satsningar på agroforestry möjliggör bland annat att kvinnor får inkomst från kommersiellt värdefulla trädprodukter, till exempel sheanötter. De kan då skicka sina barn till skolor och utbildning, vilket på längre sikt hjälper fattiga att själva försöka lyfta sig ur fattigdom. Agroforestry är med andra ord en naturbaserad lösning som kan främja ekologiska, ekonomiska och sociala värden, och bidrar till flera globala hållbarhetsmål (Agroforestry Network Report (2018) Scaling Up Agroforestry: Potential, Challenges and Barriers)

Naturbaserade lösningar på klimatkrisen kan inte ersätta åtgärder i andra sektorer för att minska fossilanvändning, men hållbar användning av jordbruksmark, som agroforestry, kan stödja både klimat- och utvecklingsmål. Det presenterades det en mängd bevis för under Cop 25, där naturbaserade lösningar var i starkt fokus. Med agroforestry som grund kan vi stötta klimatanpassningen hos utsatta människor i fattiga länder – och samtidigt bemöta flera av de globala hållbarhetsmålen.

Satsningar på agroforestry i utvecklingssamarbetet ligger helt rätt i tiden.

Madeleine Fogde,