Ny rapport: Klimatkrisen akut hot mot världens matproduktion

– Trots att världens ledare lovat att ingen ska lämnas utanför får småskaliga bönder lite eller inget stöd för att anpassa sig till klimatförändringarna. Effekten blir att miljontals människor får brist på mat – trots att de själva är bönder, säger Anna Tibblin, generalsekreterare för Vi-skogen och We Effect.

Klimatstöd kommer inte bönder till del

Rapporten ”Klimaträttvisa” visar att det internationella klimatbiståndet inte kommer småskaliga bönder till del. Detta trots att småskaliga jordbrukare, som är bland dem som gjort minst för att orsaka klimatförändringarna, står för ungefär en tredjedel av världens matproduktion.

Samtidigt tillhör de gruppen som drabbas hårdast av klimatförändringarnas effekter. Detta gör det allt svårare att producera livsmedel som ris, majs och vete. I rapporten vittnar 38 organisationer som tillsammans organiserar 3,4 miljoner småskaliga bönder om minskade skördar, minskade inkomster och sämre kvalité på sina grödor.

Klimatkrisen i verkligheten

Klimatförändringarnas effekter såsom torka och oförutsägbara regn är ett stort hot i Kenya. Men bonden, egenföretagaren och sexbarnsmamman Beatrice Wamalwa har genom sin lokala kvinnogrupp tagit del av utbildningar från Vi-skogen i att ställa om sättet att odla och öka sina skördar. Dessvärre är det idag få som får tillgång till den kunskap och de tekniker som behövs för att kunna odla mat i ett allt varmare klimat med mer oförutsägbart väder.

– Mat är det viktigaste, påpekar Beatrice. Du kan inte ens läsa ordentligt i skolan om det inte finns mat hemma.

Från ord till handling

Under klimattoppmötet COP26 var majoriteten av världens ledare överens om att det krävs samarbete för att nå klimatmålen. I rapporten finns förslag på hur det ska gå till. Ett ökat klimatstöd till småskaligt jordbruk i låginkomstländer har potential att inte bara leda till minskade klimatförändringar, utan också till minskad fattigdom, hunger och ojämställdhet – om det görs på rätt sätt.

Sverige bidrar relativt mycket till den globala klimatfinansieringen, men lever inte upp till åtaganden om additionella medel till klimatfinansiering. Sveriges klimatfinansiering kanaliseras genom fonder med ett mycket begränsat fokus på jordbruk och jämställdhet. Däremot är det svenska biståndet starkare på klimat och jämställdhet, men även Sverige har en låg andel av biståndet som går till jordbruk.

Rekommendationer till svenska beslutsfattare och Sida:

1. Gör Sveriges klimatfinansiering ny och additionell på riktigt. Klimatfinansieringen ska vara ett tillägg till dagens biståndsnivå på 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst.

2. Säkerställ att mer klimatfinansiering når människor som lever i fattigdom. Klimatfinansieringen måste nå hela vägen fram till de samhällen som drabbas hårdast av klimatkrisen.

3. Kräv starkare ställning för jordbruket och jämställdheten i klimatomställningen. Verka för att förändra det globala livsmedelssystemets struktur.

4. Gör klimaträttvisa till överordnat mål för svensk internationell klimatpolitik. Säkerställ ett rättighetsperspektiv.