Succéartat mottagande för matrapport

– Det är viktigt att tänka på matsäkerheten så att man inte drabbas av svält. Rätten till mat är att ha möjlighet att äta en balanserad diet. Och om du inte lägger undan en del av skörden kan du stå utan mat, sade Aulelia Leonidas, småskalig odlare i Tanzania, i en film som spelades upp vid Vi-skogens och We Effects rapportseminarium.

Leonidas och andra fattiga bönder i Guatemala, Moçambique och Filippinerna har delat med sig av sina berättelser i We Effects och Vi-skogens rapport Rättvis mat till alla!, som nu lanserades vid ett stort webbseminarium.

Syftet med rapporten är bland annat att förmå den svenska regeringen att höja nivån på jordbruksbiståndet från dagens nivå om 2,6 procent till 5,0 procent – en siffra som är mer i paritet med det internationella snittet.

– Vid sidan av de 700 miljoner människor som varje dag lägger sig hungriga riskerar nu ytterligare 130 miljoner att drabbas av akut hungersnöd. Det gör det här till den potentiellt värsta hungerkatastrofen på 50 år, sade Unn Edberg, chefredaktör Tidningen Vi och styrelseordförande för Vi-skogen.

För att motverka denna alarmerande utveckling föreslår We Effect och Vi-skogen att väsentligt större satsningar görs på bland annat småskaliga bönder och hållbara jordbrukstekniker, som bevisat framgångsrika metoder.

– Det är verkligen sant att vi just i år har sett en förändring som gör att hungerkrisen är tillbaka och är värre än på väldigt länge. Det är delvis en effekt av coronapandemin, som gör att många människor får svårare att försörja sig. En ytterligare faktor är klimatkrisen, sade biståndsminister Peter Eriksson.

Eriksson var tidigare i Burkina Faso, och kunde med egna ögon se hur flyktinggrupper växer snabbt och hur människor överger degraderad jordbruksmark. Samtidigt såg han bevis på att verkligen går att vända utvecklingen. För att lyckas med det måste man se jordbruks- och klimatfrågor som en samlad enhet, menade ministern.

Trots det goda stödet för insatser till småbönder och hållbara tekniker har det svenska biståndet till jordbruk minskat på senare år. Biståndsministern svarade på kritiken mot det gradvis minskade biståndet till jordbruk, och ansåg den vara berättigad över tid men inte just i år:

– Det är riktigt som det påpekas i den här rapporten, som jag tycker är en väldigt bra rapport, att vi långsiktigt har minskat insatserna på det här området. Men just i år, 2020, har vi ökat insatserna kraftigt, menade han.

Peter Eriksson tog bland annat upp Sveriges kärnstöd till internationella organisationer, såsom Internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD, och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, som exempel på stöd som inte ryms inom statistiken i rapporten (som istället fokuserar på Sidas arbete). Inberäknat detta stöd, om 1,1 miljarder bara i år, är därför jordbruksbiståndet från Sverige högre än vad som syns i statistik från biståndsmyndigheten Sida, menade ministern.

Unn Edberg svarade med att rapporten använt de officiella siffror som finns. Framgent vore det därför bra om det skulle gå att följa statistiken bättre, så att man får klarhet i vilken sorts insatser som biståndet går till i slutänden.

Biståndsministern svarade att han höjt Sidas förvaltningsanslag för att bland annat kunna tillgodose sådana krav på tydlighet. Han gav också sitt perspektiv på nedprioriteringen av jordbruksexpertis inom det svenska biståndet.

– Långsiktigt har man minskat antalet personer som kan mycket om jordbruksfrågor, och det ska man kunna kräva att de ändrar på det. Det har varit andra saker som har varit i fokus, med all rätt kanske, men det här är ett område som jag tror man har förbisett, fortsatte Peter Eriksson.

Kajsa Johansson, forskare vid Linnéuniversitetet och rapportförfattare till Rättvis mat till alla!, berättade sedan närmare om några av rapportens huvudpunkter.

– Situationen var kritisk redan innan pandemin. Den data som är från 2019 visar en historiskt alarmerande situation vad gäller hungern. FN:s utvecklingsorgan UNDP uppskattar att för första gången sedan de började mäta mänsklig utveckling – och det är snart 30 år sedan – går utvecklingen bakåt, sade Kajsa Johansson.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO uppskattar dessutom att ungefär en av fyra människor i världen levde med osäker tillgång till mat redan innan coronapandemin bröt ut. Covid-19 har gjort situationen värre, och därför pratar man om en hungerpandemi, särskilt för människor i den osäkra informella sektorn av ekonomin. Hårda restriktioner i länder vars sjukvårdssystem inte skulle klara en alltför stor anstormning av sjuka har gjort att människor inte kunnat sälja eller köpa mat i den utsträckning de behövt göra, vilket haft förödande konsekvenser för både matförsörjning och inkomster.

I rapporten lyfter Kajsa Johansson hur det är en mänsklig rättighet att få ens näringsbehov och rätt till mat tillgodosedda, och att det är ett gränsöverskridande ansvar för världens stater. Samtidigt har fattiga människor stora utmaningar att överhuvudtaget kunna köpa tillräckligt med mat för att överleva. Att ha råd med näringsrik mat är för dem en utopi.

– Överallt i världen är det dyrt att vara fattig. I fattiga länder såsom Moçambique lägger människor 50-60 procent av sin inkomst på mat. När matpriserna stiger finns det absolut inga marginaler, förklarade Johansson.

Samtidigt är detta inte någon given situation, utan kan ändras med resoluta insatser. Exempelvis arbetar Vi-skogen och We Effect med stöd till småskaliga bönder, särskilt kvinnor, eftersom de befinner sig nära den viktiga matproduktionen, men trots det sällan får sin rätt till mat tillgodosedd. Metoderna har stöd i internationell forskning och praxis – exempelvis menar Världsbanken att stöd till jordbruk är fyra gånger så effektivt som stöd till andra sektorer för att bekämpa fattigdom.

– Vi vill att biståndet till jordbruk ska fördubblas. Vi säger att det här biståndet bör satsas på kvinnor, hållbart och småskaligt jordbruk så att man inte blir så beroende av livsmedelsimport och de här länderna tillåts ha en livsmedelstrygghet, sade Kajsa Johansson.

Sedan vidtog en paneldiskussion med Marie Haga, Associate Vice President, Internationella Jordbruksutvecklingsfonden IFAD, Marie Nygren, vd, Kooperativa Förbundet, Sara Gräslund, enhetschef, SLU Global vid Sveriges lantbruksuniversitet, samt We Effects och Vi-skogens generalsekreterare Anna Tibblin. Samtliga fick frågan vad just deras organisation kunde göra för att motverka världshungern?

– Det viktigaste vi kan bidra med i IFAD är att sätta fokus på småskaliga bönder, för det är de som är kärnan i vår matproduktion. 80 procent av de fattigaste bor på landsbygden, och därför måste vi stödja dem. Fokuset inom gruppen bör då vara på kvinnor och unga, sade Marie Haga.

– Vårt syfte är att bidra till ekonomisk nytta, men också skapa förutsättningar för alla våra medlemmar för att de ska kunna bidra till hållbar utveckling. Dessutom deltar vi också i samarbeten för att minska matsvinnet i hela kedjan, sade Maria Nygren.

– Vi är ett universitet, och vår viktigaste roll är att utveckla evidensbaserad kunskap tillsammans med människor i de berörda länderna, och bidra till en ökad kapacitet för att utveckla mer resilienta livsmedelssystem på sikt, sade Sara Gräslund.

-Vi ska fortsätta att stötta våra partnerorganisationer på plats runtom i världen, men också hålla den svenska regeringen och andra aktörer till svars, sade Vi-skogens och We Effects generalsekreterare Anna Tibblin, som också berömde Peter Eriksson för hans engagemang.

Efter panelsamtalet höll FN:s särskilda matrapportör, professor Michael Fakhri, ett förinspelat anförande till webbinariepubliken.

– Efter att ha läst en sammanfattning av Vi-skogens och We Effects rapport kan jag säga att jag helt och hållet stöder deras rekommendationer. När jag läste den kände jag att människor i Sverige vet vad som behöver göras, sade Fakhri.

Professor Fakhri citerade också favoritdelar ur rapporten, såsom: ”Det råder inte brist på mat. Det råder brist på rättvisa.”

Han höll med om rapportens påpekanden om hur det rådande jordbrukssystemet påverkar klimatet negativt och därför måste ändras, att matförsörjning kan inte separeras från rättviseaspekter, och att småskaliga bönder, särskilt kvinnor är nyckelaktörer i omställningsarbetet.

Michael Fakhri informerade också om hur FN:s generalsekreterare har krävt att ett toppmöte om livsmedelssystem hålls under hösten 2021 i New York. Där ska regeringar, företag och organisationer samlas för att diskutera hur man kan ändra jordens livsmedelssystem. Men det har varit svårt att få aktörer att ta in mänskliga rättighets-perspektivet i planeringen inför eventet, menar Fakhri.

– Istället speglar toppmötets prioriteringar det som står i World Economic Forums policydokument om livsmedel. Det är ett sorts Davos-språk för ingenjörer och teknikföretag, förklarade han.

Därför har Michael Fakhri också spenderat mycket tid med att övertyga många om att mänskliga rättigheter tydligare måste inkluderas i livsmedelsmötet.

IFAD och Marie Haga ser också stora effekter av coronakrisen ifråga om fattigdom och hunger runt världen.

– Dessa bönder lever helt på marginalen, så när kedjorna störs får det dramatiska konsekvenser. Det vi bör göra för att bidra till att produktionen inte stoppar upp är att säkra tillgången till mark, se till att värdekedjorna hålls öppna och att bönderna har ett minimikapital för att ge daglönearbetare lön, sade Marie Haga.

Genom att stödja småskaliga bönder och utveckla rättvisare livsmedelssystem kan vi uppnå fantastiska effekter. Relativt sett är det små insatser man talar om – Marie Haga menar att inte ens en dubblering av det globala jordbruksbiståndet, till 14 miljarder dollar, skulle komma upp i samma nivå som världen spenderar på parfymer varje år! Så, med små men viktiga insatser kan vi komma riktigt långt för att stoppa hungern och säkra rättvis mat till alla.

Vi-skogen och We Effect tackar för det varma mottagandet av rapporten, och lovar – som vår generalsekreterare uttryckte det – att  hålla Sverige och vid sitt löfte om mer stöd hållbar matproduktion.