Sverige bör ta en ledarroll för biologisk mångfald

Nu kommer fler och fler larm om att vi pressar ekosystem så hårt att de kan kollapsa. Enligt en rapport från det schweiziska försäkringsbolaget Swiss Re riskerar ekosystem i en femtedel av jordens länder att drabbas inom en snar framtid. Det skulle inte bara betyda hunger och vattenbrist lokalt utan att hela världen slungas ut i en kris med oöverskådliga konsekvenser. Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) har visat att situationen snabbt förvärras och att den är lika allvarlig som klimathotet.

För att bättre hantera utmaningarna måste världen snabbt börja hantera landskap på ett mer hållbart sätt.

Länder behöver främja produktiva mosaiklandskap som kombinerar skyddade naturområden med samhällen, industrier och ett hållbart jord- och skogsbruk.

Jordbruket behöver ställas om för att främja biologisk mångfald och hantera vatten mer resurseffektivt, med färre föroreningar.

Skogsbruket behöver bedrivas så att det skyddar vattenflöden, vattenkvalitet och biologisk mångfald, samtidigt som det producerar träråvara och andra nyttigheter.

Stadsplaneringen behöver innefatta ekosystem som ger oss rent vatten och skyddar mot extremväder.

Byggsektorn behöver nyttja och utveckla innovativ teknik så att städer byggs av trä från hållbart brukade skogar, snarare än av betong.

För att nå dit krävs genomgripande förändringar. FN har utsett det kommande årtiondet till ett decennium för restaurering av ekosystem. EU-kommissionen har placerat både den biologiska mångfalden och klimatfrågan i centrum för sin nya gröna giv, med en strategi för biologisk mångfald för 2030. Det året ska också den negativa utvecklingen av minskad biologisk mångfald börja vända enligt den Leaders’ Pledge for Nature som undertecknades av 78 politiska ledare från hela världen i september.

Det behövs även nya incitament och styrsystem, inte minst en snabb övergång till en cirkulär ekonomi.

För att det ska ske måste länder utveckla en mer genomtänkt politik där någon har ansvar för att stödja ekosystemtjänster. I dag saknas ofta det perspektivet, liksom framåtblickande och sektorsövergripande strategier, vilket skapar en ohållbar kortsiktighet.

Ett tydligt exempel är hur vattnets roll ofta glöms bort i planeringen för jordbruk, skogsbruk och städer – trots att vattenbrist börjar bli ett allt större hot mot alla tre sektorerna. Många stadsplanerare inser inte hur staden hänger ihop med landskapet runtomkring, trots att vattnet i världens största städer oftast kommer från skogstäckta avrinningsområden.

Här krävs radikal förändring och det har börjat. Över hela världen utvecklar människor mer genomtänkta metoder för jordbruk, skogsbruk, landskapsvård och stadsplanering. Ett växande antal länder åtar sig ett restaurera landskap och nu börjar även företag följa efter.

För att visa på positiva exempel ordnade SIWI i höstas ett seminarium med partnerorganisationerna Agroforestry Network, Focali, SIANI, SLU och WWF. Bland annat diskuterades hur agroforestry, där träd integreras med odling och djurhållning,  gör afrikanskt småskaligt jordbruk mer motståndskraftigt mot torka och andra klimatrelaterade hot. Regionala aktörer visade också hur man kan bevara och restaurera regnskog i Brasilien. Ikeas ansvarige för skogsfrågor, Ulf Johansson, berättade hur företaget har bidragit till restaurering av regnskog på Borneo. Dessutom uppmärksammades hur Västra Götaland arbetar med naturanpassade åtgärder mot översvämning.

Det saknas inte idéer och metoder. Men än så länge är de för få och för utspridda för att omvandla hela sektorer. Under seminariet efterlyste bland andra Izabella Koziell, från forskningscentret CGIAR, större engagemang från enskilda länder för att binda samman viktiga lokala initiativ med stora nationella och internationella utvecklingsprogram.

Sverige kan agera initiativtagare inom det internationella utvecklingsarbetet som en betydande givare till FN-systemet, inklusive miljöprogrammet UNEP. Det är därför välkommet att Sida nu fått i uppdrag av regeringen att i alla sina insatser ha fokus på att skydda den biologiska mångfalden.

En prioriterad del av det arbetet måste vara att lägga grunden för storskalig omställning. Det förutsätter att frågan om ekosystemtjänster och naturbaserade lösningar lyfts och förtydligas i nya sammanhang, som när vi planerar för nya eller växande städer. Hur kan till exempel stadsplaneringen anpassas till förväntade förändringar i vattenflöden och temperatur?

Sverige skulle också kunna agera kraftfullt som föregångsland. Låt frågan om ekosystemtjänster finnas med i allt beslutsfattande. Använd erfarenheter från svensk forskning kring mark- och vattenvård, som håller hög klass och ofta bedrivs tillsammans med forskare i andra länder. Samla aktörer från olika sektorer för att skydda ekosystem och värna ekosystemtjänster. Sverige har allt att vinna på att börja planera nu för framtidens landskap.

Madeleine Fogde
programchef, Swedish International Agricultural Network Initiative

Katarina Veem
avdelningschef, Stockholm International Water Institute

Eva Åberg
verksamhetschef, Vi-skogen

Originalartikeln på Aktuell Hållbarhets hemsida: https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/debatt/sverige-bor-ta-en-ledarroll-for-biologisk-mangfald/