Vi kan minska hungern i världen – det finns lösningar

Idag är det Världshungerdagen. FNs livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, konstaterar att ca 820 miljoner människor lider av hunger. Det är fjärde året i rad som siffran stiger efter många års nedgång. En avgörande orsak är klimatförändringarna som påverkar jordbruksproduktionen.

Vi står inför en ett flertal globala ödesfrågor samtidigt. FNs klimatpanel IPCCs visar att markanvändning som skogs- och jordbruk står för 23 procent av människans utsläpp av växthusgaser, och att vi måste ställa om till hållbart brukande om vi ska nå målen i Parisavtalet om klimatförändringar. Upp till en miljon av världens uppskattningsvis åtta miljoner växt- och djurarter hotas av utrotning. Mer än tre fjärdedelar av de odlade grödorna är beroende av pollinerande insekter, som bin, många som nu är hotade.

Majoriteten av alla som lever i extrem fattigdom bor på landsbygden och arbetar med och lever av jordbruk. Småskaligt jordbruk står fortfarande för större delen av världens matproduktion. Satsningar på att förbättra möjligheterna för lantbrukare i länder med utbredd fattigdom är avgörande för att förhindra den ökande hungern. Det rör sig om människor som försöker skapa försörjning i ett förändrat klimat, med fluktuerande världsmarknadspriser och är beroende av de ekosystem de lever i för sin försörjning.

I EAT-Lancet rapporten om mat, hälsa och kost framgår vikten av att jordbruket måste gå från att producera stora volymer av ett fåtal grödor till att producera en mångfald olika grödor, och att vi måste ge ett större fokus på näringsrik kost.

Det finns lösningar. Ett exempel, som FNs klimatpanel tagit upp, är odlingssystem som agroforestry, trädjordbruk, där träd planteras bland grödor och djur. Agroforestry kan ge en mångfald av grödor och skapa motståndskraft mot klimatförändringar som torka och översvämningar samtidigt som koldioxid binds i träd och mark.

För att nå bäst resultat i arbetet mot hunger behövs ett starkt jämställdhetsfokus. FAO uppskattar att om kvinnor och män hade samma möjligheter och tillgång till resurser som mark skulle skördarna öka så mycket att 100-150 miljoner människor skulle slippa gå hungriga.

Att skapa hållbara matsystem kräver en mängd olika insatser från olika aktörer. Vi uppmanar nu Sveriges regering, investerare, forskarvärlden, näringslivet och civilsamhällesorganisationer att vi ökar samverkan för att:

• Öka kunskapsutvecklingen av hållbara matsystem för näringsrik mat.
• Utveckla värdekedjor, och skapa efterfrågan, av en större mångfald av grödor och näringsrik mat, och som produceras med ett rättighetsperspektiv.
• Påverka att styrmedel som jordbrukssubventioner riktas mot en diversifiering av grödor för att minska hunger, öka nutrition och bidra till ett hållbart lantbruk.
• Öka förståelsen för, och kunskapen om, att jämställdhet är centralt i arbetet mot fattigdom och hunger.
• Prioritera lantbruket i utvecklingssamarbetet, och hållbara produktionsmetoder som gynnar både klimatet, biologisk mångfald, och näringsrik kost.

Vi måste tillsammans bidra till globalt hållbara matsystem som motverkar hunger!

Line Gordon, Chef för Stockholm Resilience Centre, SU
Sara Gräslund, Enhetschef, SLU Global
Kristina Mastroianni, Technical Director Agriculture, NIRAS
Christina Schaffer, Agroforestry Sverige
Maria Schultz, Verksamhetschef, Vi-skogen
Annika Åhnberg, Ordförande, SIANI
Ingrid Öborn, Professor, SLU
Maria Ölund, Projektledare för forskningsnätverket Focali