Stoppa avskogningen med smarta träd

DEBATT: I dag den 21 mars är det den internationella skogsdagen. Dessvärre finns det inte mycket att fira. Världens skogar krymper. Sverige borde bidra till att plantera fler träd på jordbruksmark, så kallad agroforestry, för att bekämpa avskogningen och bidra till bättre jordar.   

Den senaste rapporten från FN:s jordbruksorganisation FAO visar att skogsområdena i världen har minskat sedan 1990, om än i långsammare takt. Störst är problemen i Afrika och Sydamerika. Den främsta orsaken till den globala avskogningen är jordbruket. Under åren 2000 till 2010 minskade skogsbestånden i de tropiska länderna med sju miljoner hektar per år. Det motsvarar en yta av två Småland. Under samma period ökade andelen jordbruksmark med sex miljoner hektar per år.

Våra matvanor ändras – vi äter mer kött i Sverige nu än någonsin och med det ökar arealerna för produktion av till exempel soja till djurfoder. Men ett lika stort problem är småskaliga jordbrukare som tvingas använda naturskog för att överleva. En majoritet av jordens 700 miljoner extremt fattiga bor på landsbygden och är beroende av skogsmark och ofta utarmad jordbruksmark för sin överlevnad. Många tvingas hugga ned träd för att kunna laga mat, få tak över huvudet och frigöra åkermark. I takt med den ökande befolkningen ökar också behovet av mat och ny jordbruksmark. Skogen hotas i strävan efter att producera mat och förbättra levnadsvillkoren.
Men där vi ser problemen finns också möjligheter. Det går att kombinera det växande behovet av mat och inkomster utan att tära på skogsbestånden. En rad forskningsrapporter har visat att agroforestry, att plantera träd och grödor tillsammans, är en mycket effektiv åtgärd mot avskogningen. Samtidigt som det ger näringslösa jordar liv igen. När jordbrukare planterar träd på sina gårdar kan utarmade jordar ge dubbelt så stora skördar. Träden ger dessutom ved, virke och gör att jordbrukarna inte behöver avverka naturskog. De positiva effekterna med agroforestry kan bekräftas av Vi-skogen, som har stött flera hundra tusen familjer i östra Afrika att ta sig ur fattigdom genom agroforestry.
Sverige har tagit på sig ledartröjan för att nå FN:s nya hållbarhetsmål. Målen som ska vara uppnådda 2030 lyfter tydligt fram skogens viktiga roll för att bemöta klimatförändringarna. Det är därför glädjande att regeringen i sitt nya policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete ger skogen och ett hållbart brukande av naturresurser en mer framträdande plats. Men, agroforestry, eller skogsjordbruk, nämns inte alls. Under året ska Sverige ta fram en ny strategi för miljö och klimatmässigt hållbar utveckling. Strategin kommer att vara vägledande för hur Sverige agerar i frågan internationellt under de kommande åren. Nu har regeringen ett gyllene tillfälle att tydligt positionera agroforestry, en mer effektiv och beprövad odlingsform för att bemöta klimatutmaningarna, fattigdom, hunger och freda världens skogar.
En målsättning från klimatförhandlingarna i Köpenhamn är att världens klimatbistånd ska uppgå till 100 miljarder dollar årligen från år 2020. Donald Trump har redan aviserat stora neddragningar inom det amerikanska klimatarbetet. Risken är överhängande att hans administration också drar ned USAs åtagande i internationella klimatavtal. Sveriges roll för att driva på klimatagendan blir därför viktigare än någonsin.
Nu har regeringen, med klimat- och biståndsminister Isabella Lövin i spetsen, god anledning och chans att kraftsamla för klimatet och den globala matförsörjningen. Det är dags att arbeta för att det globala samfundet satsar på smarta och kostnadseffektiva metoder som agroforestry. Det kan bli en hållbar utväg för människor i fattigdom, för skogen och för klimatet.

Anders Malmer, professor, SLU Global
Henrik Brundin, vice vd, Vi-skogen
Madeleine Fogde, programchef, SIANI
Malin Gustafsson, projektkoordinator, Focali
Per Knutsson, lektor, Göteborgs Universitet

Partners och experter i Agroforestry Network