Torkan i Kenya – Hållbara jordbruksmetoder livsviktiga i ett oförutsägbart klimat

I Kenya, med sina drygt 55 miljoner invånare, är jordbruket den främsta ekonomiska drivkraften. Jordbruket står för 33 procent av landets BNP och 40 procent av arbetskraften. På landsbygden arbetar hela 70 procent inom jordbruket, trots att över 80 procent av marken räknas som antingen torr eller halvtorr.
– Därför är ett av de största hoten mot utvecklingen i Kenya klimatförändringar. Otillförlitlig nederbörd gör det svårt för jordbrukarna att planera sina grödor samtidigt som torka och jorderosion förstör marken och grödorna, säger Dorcas Munyua, Vi-skogens landchef i Kenya.

De senaste två månaderna har gett efterlängtat regn i landet. Men för många som är beroende av jordbruket är skadan redan skedd.
En alltför kort regnperiod under 2022 och dessförinnan fyra oförutsägbara regnsäsonger i följd har haft förödande konsekvenser. Januari 2023 präglades av höga temperaturer vilket förvärrade situationen. Detta i kombination med ökade matpriser till följd av kriget i Ukraina och ett ökat angrepp av skadedjur.

Abdalla och Zainab klarade torkan med hjälp av hållbara jordbruksmetoder

Några som stod rustade mot torkan är de småskaliga bönderna Ramadhan Abdalla Wanyonyi och Zainab Nelima. Paret är medlemmar i Vi-skogens samarbetsorganisation 3KM Sacco i regionen Bungoma i västra Kenya.
– Vi arbetar heltid på vår gård och förlitar oss helt på det vi odlar och inkomsterna grödorna ger. Tack vare agroforestry och andra hållbara jordbruksmetoder kan vi driva vårt jordbruk på ett hållbart sätt även under oförutsägbara klimatförhållanden, säger Abdalla.

Med stöd av Vi-skogen kan Abdalla och Zainab genom att tillämpa agroforestry – att plantera träd varvat med grödor – och andra hållbara jordbruksmetoder mildra effekterna av torkan och vara mer motståndskraftiga. De har lyckats bibehålla sina odlingar och fortsätta generera inkomster för familjens behov. Något långt ifrån alla lyckats med.
– Vi ser till att ha inhemska grönsaker året runt, på grund av det höga näringsvärdet, och under torrperioden sålde jag till grannar, berättar Zainab.

Paret har sett till att odla kortsiktiga, torktoleranta och varierade grödor. Och de tillämpar tekniker som markövertäckning, kompostering och olika lösningar för att lagra vatten. De har också trädplantor för såväl plantering på gården som försäljning.
– När ån som rinner längs med gården torkade under torrperioden förlorade vi några av trädplantorna. Då investerade vi i ett enkelt bevattningssystem som ledde vatten från berget Mt.Elgon, för att kunna vattna plantskolan och våra grödor, fortsätter Zainab.

Torra områden är de mest utsatta – Vi-skogen vill utöka sitt arbete

Att Kenyas jordbruk till mycket stor del är beroende av regn som näringstillförsel och människors försörjning och ekonomiska aktiviteter är beroende av klimatkänsliga naturresurser, innebär en enorm utmaning.
Och de områden som benämns torra eller halvtorra är de mest sårbara. Runt 38 procent av Kenyas befolkning bor i dessa områden, som har de lägsta utvecklingsindikatorerna i landet och där befolkningens välbefinnande ligger betydligt efter resten av Kenya.

Vi-skogen i Kenya har under de senaste tio åren samarbetat med lokala jordbruksorganisationer runt Victoriasjön. I och med vår nya strategiperiod 2023-2027 planerar Vi-skogen att expandera till torra och halvtorra områden.  Tillgången till mat och vatten i dessa områden är låg och graden av förlust av den biologiska mångfalden hög. Vattenkällor som vanligtvis är motståndskraftiga mot klimatförändringar har torkat ut, vilket avsevärt ökar avstånden till och från vattenkällor för både människor och boskap.
Otillräckligt regn leder till att familjer tvingas flytta på jakt efter vatten och betesmarker, vilket leder till konflikter mellan samhällena. Fattiga hushåll blir alltmer beroende av arbetsmöjligheter utanför jordbruket, som försäljning av träkol och småhandel.

I dagsläget står över 4,2 miljoner människor, som representerar 24 procent av människorna i torra eller halvtorra områden, inför akut livsmedelsosäkerhet. Nära 890 000 barn och 990 000 gravida och ammande mödrar är akut undernärda.
– De torra och halvtorra områdena är de mest sårbara för effekterna av Kenyas oförutsägbara klimat. Agroforestry har stor potential att bygga motståndskraft för småskaliga jordbrukare i dessa områden, så att människor ska kunna fortsätta leva även här, säger Dorcas Munyua.

Fattigdomsbekämpning och långsiktig utveckling måste gå hand i hand
Samtidigt behöver lokala och globala aktörer arbeta unisont mot klimatförändringar och fattigdom. Klimatförändringarna har förvärrat effekterna av redan befintliga sårbarheter för till exempel torka, översvämningar, invasiva arter och matbrist. Fattigdom driver människor att tömma resurser för att överleva, och en försämrad miljö förvärrar fattigdomen ytterligare och orsakar eller förvärrar konflikter.

– Att ta itu med frågor som rör fattigdom och miljö utesluter inte varandra och om hållbar förändring ska ske måste ett paradigmskifte till i hur olika aktörer agerar på socioekonomiska ojämlikheter, klimatförändringar och konflikter, säger Dorcas Munyua
– Fler aktörer måste öppna upp för att arbeta på ett sätt där långsiktig utveckling, kortsiktigt humanitärt bistånd och fredsbyggande i konflikter går hand i hand, fortsätter hon.